Alternativ till kvarg – 10 proteinrika livsmedel för dig som tränar

Publicerad: maj 14, 2026  

Uppdaterad: maj 14, 2026

Mathias Zachau

Gillar du artikeln? Eller bara nyfiken på mer? Lyssna på min podd Kraftsport & Vetenskap – för senaste forskningen.

Kvarg har blivit en av Sveriges mest populära proteinkällor. Försäljningen ökade med över 30 procent bara det senaste året, och hyllorna i butikerna gapar regelbundet tomma. Oavsett om det beror på brist eller bara ett behov av variation, så finns det gott om alternativ som fyller samma funktion för dig som tränar och vill nå ditt dagliga proteinintag.

Här går vi igenom de bästa alternativen till kvarg, med fokus på det som gör kvarg så otroligt populärt: högt proteininnehåll, låg fetthalt och ingen tillagning. Varje alternativ jämförs med näringsvärden per 100 gram.

Kort svar: Skyr är det närmaste alternativet – samma proteinhalt, liknande konsistens och ofta lättare att hitta i butik. Keso och fettfri grekisk yoghurt är också starka val. Se jämförelsetabellen längre ner.

Letar du efter en bredare översikt? Spana in min guide till 33 proteinrika livsmedel.

Därför är kvarg en populär proteinkälla

Kvarg har tre egenskaper som gjort det till en stapelvara för många styrketränande:

  • Hög proteintäthet – naturell kvarg (0,2 % fett) innehåller runt 11 g protein per 100 g, med bara 57 kcal.
  • Kaseinbaserat protein – kasein är ett långsamt protein som ger ett långsammare upptag, dvs jämnare aminosyratillförsel under flera timmar. Det är därför kvarg ofta rekommenderas som kvällsmål.
  • Bekvämlighet – smidigt och enkelt att äta direkt ur förpackningen, blanda med bär eller använd i matlagning. Ingen tillagning krävs i regel.

Ett bra alternativ till kvarg bör därför leverera på minst två av dessa tre punkter.

Mejeribaserade alternativ

1. Grekisk yoghurt (0-2 % fett)

Det närmaste alternativet till kvarg. Grekisk yoghurt silas på liknande sätt, vilket ger en tjock konsistens och högt proteininnehåll. Proteinet varierar dock beroende på märke. Riktigt silad fettfri grekisk yoghurt (som Fage 0 %) ligger på 9-10 g protein per 100 g, medan vanligare varianter i svenska butiker ofta hamnar på 5-7 g. Kontrollera därför alltid näringsvärdet på förpackningen. Fungerar annars väl som ersättning i de flesta recept och mellanmål.

2. Skyr

Skyr är en isländsk produkt som tekniskt sett klassas som ost, inte yoghurt. Den har en tjock konsistens och ligger på 10-11 g protein per 100 g – i praktiken jämförbart med kvarg. Finns i de flesta matbutiker och i flera smaker. Skillnaden mot kvarg är marginell sett till näringsvärden, vilket gör skyr till ett mer än skapligt alternativ till kvarg som t.ex kesella.

3. Keso / cottage cheese (4 % fett)

Keso är en annan klassisk proteinkälla. Runt 12 g protein per 100 g och något mer fett än kvarg, men fortfarande fettsnålt. Den korniga texturen skiljer sig från kvargens lenhet, vilket gör att det inte fungerar lika bra i smoothies eller bakning – men på mackan eller som mellanmål är det ett fullgott alternativ. Tyvärr råder det ibland brist även på keso.

4. Ägg

Två stora ägg ger ca 13 g protein med en komplett aminosyraprofil – alla essentiella aminosyror i rätt mängd. Nackdelen jämfört med kvarg är fettinnehållet: 11 g fett och 155 kcal per 100 g, mot kvargens 0,2 g och 57 kcal. Den som vill ha proteinet utan fettet kan använda enbart äggvita – 11 g protein och bara 52 kcal per 100 g, i nivå med kvarg. Kokta ägg är däremot lika portabla som en kvargburk, vilket brukar vara tacksamt.

5. Proteinpudding och proteinyoghurt

Färdiga proteinprodukter som Lindahls proteinpudding, Arla Protein-produkter eller liknande innehåller 10-15 g protein per 100 g beroende på variant. Produkter som dessa brukar vara bekväma och smakar mer som en dessert. Nackdelen är att de ofta innehåller sötningsmedel och tillsatser, samt kostar mer per gram protein jämfört med naturell kvarg.

Växtbaserade alternativ

6. Sojabaserad kvarg/yoghurt

Alpro Go On (sojabaserad kvarg) innehåller runt 6 g protein per 100 g – ungefär hälften av vanlig kvarg. Det är det närmaste substitut som finns i växtbaserad form, men proteininnehållet är märkbart lägre och når därför tyvärr inte hela vägen fram. Ett alternativ är att använda det som bas och komplettera med nötter, frön eller proteinpulver.

7. Silkestofu

Silkestofu har en krämig konsistens och runt 5-6 g protein per 100 g. Mixar du silkestofu med vanilj och bär så får du ett smakmässigt härligt alternativ till kvarg i smoothies och desserter. Proteinet i soja har dessutom en av de starkaste aminosyraprofilerna bland växtbaserade källor, så kvaliteten är hög trots att mängden per portion är lägre.

8. Isländsk sojabaserad skyr

Nyare produkter som sojabaserad skyr börjar dyka upp på marknaden med 7-9 g protein per 100 g. Dessa kombinerar ofta sojaprotein med ärtprotein för att nå högre proteinhalt. Konsistensen liknar vanlig skyr och fungerar bra som bas i smoothies, med granola eller som melllanmål rakt av. Utbudet växer snabbt men varierar fortfarande mellan butiker. Större kedjor som ICA och Coop brukar ha ett bra utbud på detta.

Vill du veta mer om hur växtbaserade proteinkällor kompletterar varandra för fullständig aminosyraprofil? Läs guiden om vegetariska proteinkällor som kompletterar varandra.

Övriga alternativ

9. Kaseinpulver blandat med vatten eller mjölk

För den som primärt använder kvarg som proteinkälla – inte för smaken – är kaseinpulver blandat med lite vätska det mest proteineffektiva alternativet. 30 g pulver ger runt 24 g protein och kan blandas till en tjock kräm som liknar kvarg i konsistens. Samma typ av långsamt protein som i kvarg, utan att vara beroende av mejeriernas produktionskapacitet.

Funderar du på om du behöver protein även på vilodagar? Läs mer i proteinpulver på vilodagar.

10. Proteinpulver i yoghurt eller gröt

En skopa vassle- eller ärtprotein i vanlig yoghurt, havregrynsgröt eller overnight oats fyller samma funktion som kvarg i en måltid. Det är inte ett regelrätt substitut i traditionell mening, men det löser det faktiska problemet: att nå sitt proteinmål på ett enkelt sätt.

Jämförelsetabell – alternativ till kvarg per 100 g

LivsmedelProteinKcalFettTyp
Kvarg, naturell (0,2 %)11 g570,2 gMejeri
Skyr, naturell11 g630,2 gMejeri
Keso/cottage cheese (4 %)12 g984 gMejeri
Grekisk yoghurt, fettfri6-10 g50-600-0,5 gMejeri
Ägg (kokt)13 g15511 gAnimaliskt
Proteinpudding (snitt)13 g801,5 gMejeri
Sojakvarg (Alpro Go On)6 g683,3 gVäxtbaserat
Silkestofu5,5 g552,5 gVäxtbaserat
Sojabaserad skyr8 g652 gVäxtbaserat

Alla värden per 100 g. Grekisk yoghurt kan vara innehållsmässigt mellan märken så kontrollera näringsvärdet på förpackningen.

Vad kostar alternativen per gram protein?

En annan förklaring till att kvarg har blivit så populärt är priset, det är nämligen en skapligt billig källa för protein. Ungefärlig kostnad per 10 g protein i svensk daglighandel (2026):

  • Kvarg, naturell – ca 1,00-1,50 kr
  • Keso – ca 1,00-1,50 kr
  • Skyr – ca 1,50-2,00 kr
  • Ägg – ca 1,50 kr
  • Grekisk yoghurt – ca 2,00-3,00 kr (varierar kraftigt)
  • Proteinpulver – ca 0,80-1,20 kr
  • Proteinpudding – ca 2,50-3,50 kr
  • Sojakvarg (Alpro Go On) – ca 3,00-4,00 kr

Proteinpulver ger mest protein per krona. Men bland det som kan ätas direkt ur förpackningen så är keso det mest prisvärda alternativet. Fler tips finns i guiden om billiga proteinkällor.

Priserna är ungefärliga och baserade på ordinarie butikspriser. Erbjudanden och storpack kan sänka kostnaden.

Vad är egentligen det bästa alternativet?

Det beror på vad kvarg fyller för funktion i kosten.

Kvarg som kvällsmål (långsamt protein före sömn): Skyr, keso eller kaseinpulver blandat med vatten. Alla tre ger kasein eller kaseinliknande proteinupptag.

Kvarg som mellanmål (snabbt och enkelt): Grekisk yoghurt, skyr eller kokta ägg. Kräver ingen tillagning och ger 9-13 g protein per 100 g.

Kvarg i recept (bakning, smoothies, desserter): Grekisk yoghurt eller silkestofu fungerar bäst som ersättning i textur.

Kvarg som proteinkick (bara proteinet som räknas): Kaseinpulver eller en skopa proteinpulver i gröt/yoghurt. Mest protein per krona.

Vanliga frågor

Är grekisk yoghurt samma sak som kvarg?

Nej. Båda silas, men kvarg tillverkas med en bakteriekultur som koagulerar mjölken medan grekisk yoghurt filtreras efter jäsning. I praktiken är näringsvärdena snarlika, men kvarg har något högre proteinhalt och tjockare konsistens.

Hur mycket protein behöver jag per dag?

För måttligt aktiva vuxna rekommenderas runt 1.2 g protein per kilo kroppsvikt och dag. Den som styrketränar regelbundet behöver 1.4-2.0 g/kg, där nyttan för muskeltillväxt verkar plana ut runt 1.6 g/kg för de flesta. Läs mer om detta i guiden till protein per måltid. Vill du räkna ut ditt behov? Testa proteinkalkylatorn.

Kommer kvargbristen att lösa sig?

Skånemejerier bygger en ny produktionslinje i Malmö som beräknas stå klar hösten 2026, och Arla investerar 380 miljoner i kvargproduktion i Linköping med planerad start 2028 (EFN). Det talar för att tillgången kommer att förbättras, men efterfrågan fortsätter att öka.

Är smaksatt kvarg lika bra som naturell?

Nej. Smaksatt kvarg innehåller ofta tillsatt socker, vilket sänker proteinandelen per kalori. Naturell kvarg ger runt 11 g protein per 57 kcal, medan smaksatta varianter kan ligga på 7-8 g protein per 80-100 kcal. Välj naturell och smaksätt själv med bär eller kanel.

Skyr eller kvarg – vad är bäst?

Näringsmässigt är dessa två proteinkällor nästan identiska. Båda ligger på runt 11 g protein per 100 g med minimal fettandel. Skyr har ofta en något fastare konsistens och en aningen syrligare smak. Valet handlar i praktiken om smakpreferens och tillgänglighet. Under det rådande kvargbristen, som tyvärr verkar hålla i sig, så är skyr det smidigaste alternativet.

Referenser

  • Jäger, R., Kerksick, C. M., Campbell, B. I., Cribb, P. J., Wells, S. D., Skwiat, T. M., Purpura, M., Ziegenfuss, T. N., Ferrando, A. A., Arent, S. M., Smith-Ryan, A. E., Stout, J. R., Arciero, P. J., Ormsbee, M. J., Taylor, L. W., Wilborn, C. D., Kalman, D. S., Kreider, R. B., Willoughby, D. S., … Antonio, J. (2017). International Society of Sports Nutrition position stand: Protein and exercise. Journal of the International Society of Sports Nutrition, 14(20). https://doi.org/10.1186/s12970-017-0177-8
  • Morton, R. W., Murphy, K. T., McKellar, S. R., Schoenfeld, B. J., Henselmans, M., Helms, E., Aragon, A. A., Devries, M. C., Banfield, L., Krieger, J. W., & Phillips, S. M. (2018). A systematic review, meta-analysis and meta-regression of the effect of protein supplementation on resistance training-induced gains in muscle mass and strength in healthy adults. British Journal of Sports Medicine, 52(6), 376-384. https://doi.org/10.1136/bjsports-2017-097608
  • Res, P. T., Groen, B., Pennings, B., Beelen, M., Wallis, G. A., Gijsen, A. P., Senden, J. M. G., & van Loon, L. J. C. (2012). Protein ingestion before sleep improves postexercise overnight recovery. Medicine & Science in Sports & Exercise, 44(8), 1560-1569. https://doi.org/10.1249/MSS.0b013e31824cc363
  • Snijders, T., Trommelen, J., Kouw, I. W. K., Holwerda, A. M., Verdijk, L. B., & van Loon, L. J. C. (2019). The impact of pre-sleep protein ingestion on the skeletal muscular adaptive response to exercise in humans: An update. Frontiers in Nutrition, 6, 17. https://doi.org/10.3389/fnut.2019.00017

Det jag skriver är ibland baserat på forskning, ibland på personlig erfarenhet. Skillnaden ska alltid vara tydlig. Läs hur jag jobbar med innehåll om du vill veta mer om min redaktionella policy.

Vill du veta mer? Skriv upp dig på nyhetsbrev för att inte missa något

Skriv upp dig och få tillgång till det bästa från träningsvärlden varje vecka, helt gratis. Forskning och vetenskap som gör skillnad. Utskicken fördjupar och kompletterar podden.

Om författaren

Mathias Zachau
Idrottsfysiolog (BSc Sport Science)

Styrkelyfter och springer trail på fritiden, skriver om styrketräning, rehabilitering och hur kroppen fungerar resten av tiden. Jag har hållit på med det här i 16 år och lär mig fortfarande nya saker, vilket antingen är inspirerande eller oroväckande beroende på hur man ser det. Här delar jag med mig av det jag tycker är värt att veta om träning, kroppen och hur man blir stark utan att gå sönder. Själv lyfter jag tungt och springer långt, helst i skogen.

Jag driver podden Kraftsport och Vetenskap, där jag varje vecka delar forskning om träning, kost och hälsa. Prenumerera på nyhetsbrevet här och lyssna på podden här.

Gillar du artikeln?

Här hittar du fler:

Redo att göra tung träning lätt?

Fyll i dina uppgifter enkelt - beskriv dina utmaningar - och få ett prisförslag inom 48 timmar.
Osäker om coaching är rätt för dig? Boka ett kort samtal så pratar vi om målet först.