När det kommer till målbaserad styrketräning så finns det många övningar som många av oss vill kunna göra, som vi vill bli starkare i (därför att det vore coolt eller kanske bara för att målet kräver det) men som vi undviker, därför att det är svårt.
Det finns många exempel på sådana övningar.
Och många av dessa exempel är övningar som egentligen är ganska briljanta.
Därför att det är övningar som ger stor avkastning (stor volym, progression och slutligen resultat, när de planeter som är kost och träning står i linje), som tränar fler muskelgrupper per tillfälle och hjälper oss att få ut mer av tiden vi lägger ner.
Fördelarna är många, uppenbarligen.
Men skälen (eller ska vi säga ursäkterna?) att inte göra dom, är många gånger ännu fler. Om inte fler, så åtminstone mer övertygande än vår vilja att besegra fienden.
Och en stor anledning, att vi ger upp eller skjuter fram sådant som vi behöver ta tag, tror jag beror på en enkel förklaring.
Nämligen att vi inte har lärt oss att hitta det där som kallas… balans.
Det kan ju låta befängt.
Styrketräning handlar väl inte om balans? Det handlar väl om vikter? Om muskler? Om kraft? Om styrka? Om instagram, kvarg och Funlight? För somliga, kanske det.
Men vad som avgör om du har en bra teknik (och därmed hur effektivt och säkert du kan träna, på vägen mot ditt mål) har väldigt lite att göra med hur du rent intellektuellt begriper och förstår hur olika övningar rimligtvis bör gå till, oftast.
Visst, det underlättar att haja allt det där.
Det underlättar fruktansvärt mycket att veta varför en bicepsövning inte ska kännas i ländryggen framför allt.
Men även om du förstår konceptuellt hur övningar ska gå till, vilka muskler som ska aktiveras och kanske till och med hur du får alla muskler som ska vara inblandade i samma övningar att samarbeta effektivt, så spelar det föga roll om du har så dålig balans att du inte kan behålla tekniken de ögonblick som är mest avgörande för allt.
Det är inte råstyrka som avgör om du är grym på knäböj.
Det som avgör är balansen.
Var har du balansen? Hittar du ens balansen?
Genom åren har jag sett många tränande komma och gå. Många som börjat träna och slutat minst lika snabbt och personer som fortsätter, som inte ger upp (men som kanske borde det, därför att inget verkar funka) och vissa som bara är grymma.
Och gemensamt för alla som inte kan göra knäböj ordentligt (och mest får ont i ryggen) är att man “förstår” hur knäböj bör göras. Men man tappar balansen i botten. Här är några fiffiga knep som kan hjälpa dig att hitta balansen, i t.ex knäböj.
Ja, så att du slipper urskulda din teknik med dåliga ursäkter.
1.
Balansen hittar du inte med foten.
Ja, det handlar om tyngdpunkten. Men tyngdpunkten hittar du med höften.
Därför styrs balansen mer av höften än av foten.
2.
Tänk på var kroppens tyngdpunkt är i relation till viktens tyngdpunkt.
Har du centraliserat vikten?
3.
Effektivitet handlar om hur väl musklerna i den kedja som ansvarar för det fysikaliska arbetet samarbetar.
Ibland kan en sådan enkel sak som att hålla tungan rätt i mun underlätta.
Nästa gång du gör knäböj:
Testa att trycka upp tungan mot gommen och håll den där.
Hela vägen ner och upp, om du kan.
(Detta är inte det enskilt viktigaste, men genom att göra det så kan det ibland vara lättare att hålla en konstant spänning i andra muskler och samtidigt hitta den berömda balansen, som hindrar dig från att tappa tekniken helt förödande i botten av rörelsen).
För fler tips du inte hittar någon annanstans, spana in mitt program.
Här är länken:
www.mathiaszachau.com/pt-online
Till nästa gång.
Din coach,
– Mathias Zachau
