Allt du behöver veta om Naprapati! Behandling och vanliga tekniker

Du som har följt mig ett tag känner till att jag till vardags arbetar som tränare på en rehabmottagning i Göteborg. Ortopedmedicinska Institutet är en vårdenhet med flera professioner – här ryms allt från sjukgymnast till kiropraktorer, osteopater, naprapater, personlig tränare, psykologer och vi samarbetar även med ortopeden.

En vanlig fråga vi ofta får på kliniken är:

Vad är skillnaden på en naprapat och kiropraktor? Vad skiljer en vårdgivare och manuell terapeut från en annan? Och vad kan man förvänta sig av behandlingen?

Svaret är inte helt enkelt – det beror nämligen på:

Och många gånger är likheterna mellan olika professionerna fler än olikheterna. Mycket verkar dessutom handla om hur enskilda terapeuter väljer att arbeta.

För att försöka bena ut detta har jag bjudit in en gästskribent:

David Björhag är legitimerad naprapat verksam på Ortopedmedicinska i Vasastan i Göteborg. I det här inlägget berättar han hur en naprapat arbetar, hur ett besök kan gå till och vilka metoder naprapater använder för att behandla olika smärtbesvär.

Därmed lämnar jag över ordet till David:

Vad gör en naprapat?

En naprapat är en del av hälso- och sjukvården i Sverige (det är alltså inte en form av alternativmedicin). Naprapaten hjälper sina patienter med i huvudsak muskuloskeletala besvär. Alltså sjukdomar och besvär från muskler och leder, men även nervrelaterade besvär kan Naprapaten hjälpa till med. Naprapater har haft legitimation i Sverige sedan 1994 som erhålls från Socialstyrelsen genom fullgjord Naprapatexamen från Skandinaviska Naprapathögskolan. Utbildningen är 4 år plus ett praktikår, så den är 5 år totalt. 

Hur går ett besök hos en naprapat till?

Mycket fokus läggs kring patientens historia för att hitta orsaker och anledningar till det man söker för. Sedan fortsätter besöket med en undersökning där man testar de olika tänkbara diagnoserna och försöker få fram vad det är för diagnos det handlar om – så specifikt som det bara går. Sedan läggs ett förslag fram på behandling där en mängd olika manuella tekniker och rehabilitering/ sjukgymnastiska övningar kan utföras för att minska smärta, stelheter eller vad det nu är man söker för. Behandlingen anpassas alltid individuellt för att få så snabb, säker och effektiva resultat som möjligt. Naprapaten refererar även vidare patienter till rätt vårdinstans om besvären bedöms vara utanför området som Naprapaten kan hjälpa dig med.

Vilka manuella tekniker använder naprapaten?

En naprapat är en manuell terapeut, specialiserad på muskuloskeletala besvär, och kan utföra en mängd olika manuella tekniker för att hjälpa dig med dina besvär.

Manuell medicin betyder att terapeuten på något sätt använder sina händer för att hjälpa dig med dina medicinska besvär. Det finns en mängd olika tekniker som bäst lämpar sig för olika besvär som en naprapat får lära sig under sin utbildning. Här nedan följer en övergripande förklaring på vad de olika teknikerna går ut på.

Naprapaten kan manipulera leder

Naprapaten kan justera/knäcka till/manipulera alla leder i hela kroppen för att få dem att bli mera rörliga och smärtlindra dem kraftigt. Ibland kan justeringen följas med ett rejält knak/brak i leden. Manipulation av leder har historiskt trotts fungera genom att man lägger tillbaka leden till rätt plats igen. Detta har sedan länge motbevisats och teorin om subluxation i den bemärkelsen lärs inte ut längre.

Däremot har subluxation som begrepp stannat kvar, särskilt inom vissa delar av kiropraktiken men syftar då inte på att leden hoppat ur led och måste återföras igen. Utan snarare syftar den på att leden är stel och kan behöva få hjälp att öka rörligheten genom att med olika rörelser med naprapatens händer mot patientens leder få leden som är stel att röra sig mera igen. Tekniken kallas också för HVLA eller High velocity low amplitude, eller på svenska ”hög hastighet och kort avstånd”.

Naprapaten kan mobilisera leder 

Mobilisering av leder är en mjukare teknik än manipulation av leder för att få leder att röra sig friare. Har utvecklats av den norske sjukgymnasten Freddy M.

Kaltenborn. Tekniken går ut på att ta respektive led till sitt mest avslappnade läge och där mekaniskt töja i ledkapsel i den riktning leden är stel.

Tekniken fungerar nästan lika effektivt som den vanligare manipulationen av leder, men åtföljs inte av att det knakar i leder. Vissa patienter gillar inte när det låter, knakar och brakar så mycket och då kan dessa tekniker vara av stor nytta.

Naprapaten kan triggerpunktsbehandla muskler

Ömma punkter i muskler som ibland kallas för triggerpunkter eller muskelknutor kan Naprapaten behandla. Behandlingen går ut på att lindra smärtan och lugna ner muskeln detta kan göras på många sätt men ofta så trycker Naprapaten på den ömma punkten med ett finger under en liten stund med ökande tryck för att sedan långsamt släppa den. Detta minskar känsligheten i muskeln och kan ofta minska smärta avsevärt i och runt punkten i fråga. Ofta kan triggerpunkter stråla iväg från punkten och då smärta och dra i bindväv långt bort från punkten i fråga. Till exempel är övre kappmuskeln, m.trapezius descendens en sådan muskel som ofta strålar upp i huvudet och där drar en i skallens bindväv så hårt att man upplever spänningshuvudvärk. Triggerpunktssmärta är ofta lite mera diffus än annan utstrålande smärta till skillnad från nerver som kan vara utstrålande också men ofta är de mycket kraftigare utstrålning med ilande, blixtrande typ av karaktär.

Naprapaten kan stretcha muskler

Det finns olika tekniker för att stretcha och töja i muskler. Oftast är målet att göra dem mjukare, rörligare och mindre smärtsamma. Det finns många olika stretching-tekniker och Naprapaten använder olika för olika typer av besvär.

Nedan följer de olika som Naprapaten vanligen jobbar med.

Statisk stretching där man tar muskeln så långt den kan och försöker dra den lite längre sakta statiskt över tid. Exempel på statisk stretching av övre kappmuskeln:

Dynamisk stretching eller ballistisk stretching där man mer gungar mot ytterläget många gånger för att på det sättet mjuka upp muskeln.

PNF eller Proprioceptiv Neuromuskulär Facilitering går ut på att ta muskeln till sitt ytterläge och där försöka slappna av i 10-15 s för att sedan koncentriskt spänna samma muskel som man försöker stretcha mot ett motstånd, ofta en hand eller en vägg/golv. Spänningen hålls i 3-5 sekunder för att sedan slappna av i 5-10 sekunder och detta upprepas 3-5 gånger. Mellan varje koncentrisk kontraktion så försöker man ta ut stretchen ännu längre.

Exempel på PNF-stretching (stretching av höftböjare från min Youtube-kanal):

https://www.youtube.com/watch?v=WtBy0CfE06I

KAT eller ”Kontraktion Avslappning Töjning” är en stretch teknik som går ut på att ta ut ett ytterläge i muskeln man vill stretcha, sedan spänner man den isometriskt (tänk att spänningen ökar med bibehållen position och utan rörelse) i 3-5 sekunder för att sedan slappna av i 5-10 sekunder och detta upprepas 3-5 gånger.

INF eller ”Interoceptiv Neuromuskulär Facilitering” är en teknik som går ut på att man på inandningar spänner den muskel som sitter motsatt den som man vill stretcha i 3-5 sekunder och på utandningar slappnar av. Detta repeteras likt de andra teknikerna 3-5 gånger.

Naprapaten kan massera muskler

Det finns drygt 600 muskler i kroppen och ibland blir de stela och ömma. Massage hjälper muskler att öka blodflödet och snabbar på återhämtningen samt minskar känsligheten och minskar smärtorna effektivt. Exempelvis så kan man massera nacke och skuldra för att lätta på huvudvärk eller nackspärr, eller massera ländrygg och höfter för att lugna ner ett ryggskott. Naprapaten använder sig av tekniker från idrottsmassage och Svensk klassisk massage, som det kallas. Men vilka områden som masseras anpassas alltid till besvärsområdet. I vissa behandlingar så är det stort fokus på just massage. Behandlingar hos en Naprapat anpassas alltid efter det besvär man söker för och det finns ingen standardbehandling som alltid rivs av (därför kan tekniker och behandling variera oerhört från patientfall till patientfall).

Naprapaten hjälper med rehab för muskler och leder

De allra flesta patienter får först hjälp med att hitta vad det är som är fel för att sedan lindra smärtorna genom olika manuella tekniker som justeringar, massage, triggerpunkter och liknande. Sedan läggs mycket ansvar på patienten själv att utföra rehabövningar och träna upp muskler som kan både förebygga och hjälpa till att få ordning på de besvär man sökt hjälp för.

Det finns en stor uppsjö av olika alternativ som alltid anpassas personligt efter patientens önskemål och mål med behandlingen. Man kan gå igenom ergonomisk rådgivning, mobiliserande och uppmjukande övningar för leder och stretching för muskler. Det finns även träningsövningar för alla muskler och leder. De flesta diagnoserna och besvären har sina viktigaste övningar som testas och skickas med under behandlingen för att fortsätta utföras hemma, som en del av behandlingen.

Statisk träning eller isometrisk träning där man spänner en muskel repetitivt för att kort slappna av och sedan spänna den igen, är en ganska vanlig form av träning i tidigt rehab skede när man kanske inte kan belasta leden så hårt med vikter eller gummiband.

Koncentrisk och excentrisk träning – där man spänner och förkortar muskler den koncentriska fasen och sedan förlänger man muskler under den excentriska fasen – är en vanlig behandlingsmetod. För olika diagnoser används olika varianter, ibland bara koncentriska fasen och ibland bara den excentriska. Särskilt vid besvär relaterade till senor har excentriska träningen fått fart tack vare svenska forskare. Men det verkar som att det viktigaste är att träna muskler och senor och trappa upp belastningen mer och mer, oavsett om det är koncentriskt eller excentriskt.

Självmobilisering av leder för respektive led i hela kroppen används ofta som komplement till att justera och mobilisera lederna manuellt. Många av dessa övningar återfinns i yoga och olika andra typer av stretchmetoder. Ofta handlar det om att använda rörelsen som finns i leden man har besvär med och försöka pusha den rörelsen lite till. Detta görs gärna med hjälp av att andas ut sakta samtidigt som rörelsen pushas. Men det är inte yoga som lärs ut, utan specifika övningar för just de leder som patienten har besvär med.

Exempel på mobilisering av leder i ländryggen:

https://www.youtube.com/watch?v=l83WAAK5i-0

Mckenzie eller belastningsövningar för att symtommodifiera och minska smärtor i olika rörelser finns det hur många som helst av och några av de vanligaste använda koncepten som systematiserats kallas för Mckenzie-tekniker. Naprapater får lära sig vissa redan under grundutbildningen men många har gått kurser för att lära sig mer om sådana övningar.

Exempel på övningar för att öka rörligheten bakåt i ländryggen och också minska besvär från diskbråck i ländryggen:

Vad är det som knakar i leden?

Ibland när naprapater och andra manuell medicinare manipulerar leder så kan det knaka till i dem. Många tänker att det faktiskt är något som knäcks tillrätta, men så är inte fallet. Det som faktiskt knakar till i leden vid en justering är ledens ledvätska (synovialvätskan) som bland annat innehåller lite syra i form av gas. Det syret kan efter 20 minuters stillhet i leden klumpa ihop sig till en liten gasbubbla. Det är den bubblan som knakar till och spricker när det knakar till i en led som manipuleras.

Då naprapaten använder minimalt med kraft och snarare bara en lite putt mot ytterläget i den led som man försöker öka rörlighet i så är tekniken väldigt säker och omtyckt. Men det finns också andra saker som kan knaka i leder så som broskytor, ligament och muskler i och runt leden.

Vad för utbildning har en naprapat?

En naprapat i Sverige studerar i 4 år på Naprapathögskolan i Stockholm. Sedan gör naprapaten legitimationspraktik under 1 år. Det sista årets praktik utgörs av 3 månaders auskultation (bredvidgång) på sjukhus, på ortopedmottagning, röntgenavdelning, akuten samt 9 månaders handledd praktik under en redan legitimerad naprapat. Efter de 5 åren ansöker man till Socialstyrelsen för att få legitimation och därmed följer man lagar och regler som åläggs legitimerad vårdpersonal. All legitimerad personal är även försäkrade och ska hålla sig uppdaterade med senaste forskning inom sitt fält. Under åren man studerar får naprapaten lära sig väldigt mycket om anatomi, fysiologi, neurologi, biomekanik, rehabilitering, undersökningsmetoder och idrottsmedicin. Manuell medicintekniker så som massage, stretching, artikulering/mobilisering enligt Kaltenborn, rehab, triggerpunktsbehandling och manipulation/justering (HVLA-high velocity low amplitude). Studierna delas upp ca 50/50 mellan teori och praktik. Studenterna får även praktisera 6-8 timmar/v på skolans klinik från termin 2-8 under utbildningen.

Var kan man studera till naprapat?

Det finns Naprapathögskolor på endast några få ställen i världen. Den absolut största skolan är Naprapathögskolan i Stockholm med 75 elevers intag varje höst och varannan vår. Med endast ca 3-5 dropouts/årskull så är det drygt 400 elever som studerar åt gången. Det finns en skola i Finland i den lilla staden Kotka samt i USA på två platser i Chicago, Illinois och i Santa Fe, New Mexico. Den första utbildningen till naprapat är den i Chicago och den startades 1907 av Dr. Oakley Smith. Smith är grundaren till hela Naprapatin och var även en av de första Kiropraktorerna någonsin.

Mer om utbildningen kan du läsa på Naprapathögskolans hemsida.

Vad betyder ordet Naprapat?

Ordet naprapat är en sammansättning från 2 ord. Det första kommer från tjeckiskans Napravit som betyder att korrigera, det andra ordet är grekiskans Pathos och betyder lidande. Så sammanslagningen av de två orden blev Naprapat. Det var grundaren Dr. Oakley Smith som hittade på det. Det sägs att Oakley Smith reste runt i Europa och inspirerades mycket av någon tjeckisk manuell medicinare och därifrån fick Napravit delen av ordet. 

Vilka besvär kan en Naprapat hjälpa dig med?

En naprapat kan hjälpa dig med alla möjliga olika besvär från rörelseapparaten. Alltså har du ont i muskler, stela leder eller nervsmärtor så kan du söka en Naprapat och få effektiv hjälp. Några av de vanligaste diagnoserna som en naprapat jobbar med dagligen från topp till tå: nackspärr, ont i nacken, stela leder, överrörliga leder, ont i muskler, diskbråck i nacken, nervsmärtor, utstrålande smärta i armar och ben, karpaltunnelsyndrom, spänningshuvudvärk, migrän, kristall yrsel, cervikogen yrsel, käkpressning, tennisarmbåge, musarm, hand och finger smärtor, diskbråck i bröstryggen, revbenslåsningar, smärta vid djupa andetag, ryggskott, diskbråck i ländryggen, diskbuktningar, foglossning, ischias, falsk ischias, trokanterit, inflammationer, bursiter, meniskskador, ledbandsskador, knäsmärta fotsmärta, sensmärta och alla tänkbara idrottsskador. Naprapater är de som läser mest om idrottsskador av alla inom vården (inklusive andra manuella terapeuter) och många stora idrottslag och landslag har med sig en naprapat vart än man åker. Som du märker så är det alla möjliga besvär du kan tänka dig från alla muskler leder och nerver i hela kroppen som en naprapat kan hjälpa dig med.

Vill du testa att gå till en Naprapat?

Det finns många naprapater i Göteborg (i skrivande stund 55). Jag följde med David Björhag, som skrivit det här inlägg, och auskulterade på Ortopedmedicinska Institutet nyligen som ett led i en kurs jag läser. Kan starkt rekommendera ett besök om man har besvär och smärta kopplat till rörelseapparaten (oavsett om du styrketränar aktivt eller inte) och känner att du inte kommer vidare på egen hand.

Det är därför jag ibland tipsar klienter om att besöka hans mottagning, Men ta inte mitt ord på det – han har flest positiva recensioner bland alla naprapater i Göteborg, vilket i min bok är en ganska tydlig indikation på att han kan vara Göteborgs bästa Naprapat. Värt att testa om inte annat, när det finns hjälp att få. Ortopedmedicinska Institutet, där David har sin mottagning, hittar du mitt i Vasastan i Göteborg.

Redo för en förändring? Fyll intresseanmälan för onlinecoaching och påbörja din resa idag!

Under oktober månad får alla som signar upp sig för coachning min bok om träningens grundprinciper och periodisering, detta vill du inte missa!