Varför jag var med i Nyhetsmorgon på TV4

Så, imorse var jag med på TV4 för ett inslag i Nyhetsmorgon.

Inslaget är en del av en längre följetong som började redan igår, med anledning av att en hårt kritiserad PT-utbildning har fällts i allmänna reklamationsnämnden.

Inte bara en, utan till och med fem gånger!

Skälet ska vara att utbildningen helt enkelt var undermålig.

Och inte höll vad den lovade.

Eleverna hade utlovats ett antal timmars undervisning men fick knappt hälften, enligt inslaget. En elev fick lära sig hur han kunde lura kunden att tro att hon hade gått ner i vikt, helt förrädiskt med ett finger mellan måttbandet och midjan.

Så att klienten sedan enkelt kunde ”se” resultat bara veckor senare.

TV4 kontaktade mig igår om det.

Deras researcher ansåg att jag var en bra kandidat för en kort intervju där jag skulle berätta vad branschen behöver förbättra och vad man ska tänka på när man anlitar en personlig tränare – för att inte bli blåst eller råka ut för något annat otäckt.

Eftersom Pump och Magnesium-studion, där mitt dagliga arbete är, ligger i Göteborg och TV4 huserar i Stockholm så blev det inte av att jag åkte hela vägen dit (TV4 erbjöd mig dock transport och boende). Men tiden var knapp, tyvärr.

Intervjun kunde ändå genomföras på Skype. Och det gick smidigt.

Jag är nöjd med insatsen och frågorna, som var relevanta och ordentliga, men känner jag att det var några saker som jag ville få sagt som inte fick plats. Så, därför väljer jag att tömma detta helt ogenerat i all sin enkelhet här på bloggen.

Innan du läser vidare så kan du se inslaget här:

Jag dyker upp ungefär en minut in.

Vad jag tycker om PT-utbildningar

Först vill jag vara tydlig med en sak:

Jag personligen arbetar inte som personlig tränare längre på det sättet. Ja, jag designar program och coachar olika tränande bitvis över nätet.

Men that’s it.

Mitt huvudsakliga levebröd är bloggen, podden och böcker.

Vilka utbildningar har jag själv gått?

Jag har läst 6 olika utbildningar. En svensk utbildning som gav mig mitt certifikat (kort utbildning på två veckor med lite studier hemma innan).

Sedan har jag läst utbildningar som:

  • Advanced personal trainer
  • Sport Nutrition
  • Strength and sports conditioning

Även om många av dessa utbildningar har gett mig något, lärt mig mer om kroppen och hur den fungerar, så är det svårt att inte känna ett visst antiklimax efter en väldigt intensiv utbildning på några få turboladdade veckor.

Det tror jag många som har läst till personlig tränare känner.

Personligen har jag fått mer av:

  • Intervjuer med experter i podden Pump och Magnesium
  • Helgseminarier med personer som professor Boris Sheiko (coach för ryska landslaget i Styrkelyft som genererat över 40 guld hittills), Ed Coan (en av tidernas främsta styrkelyftare med 72 olika världsrekord) eller Simon Kankkonen (som är topp 10 världens starkaste i bänkpress).
  • Och egna studier… men inte studier av ”bästa övningarna” eller ”dietböcker” utan snarare genom att läsa böcker om biologi, kemi och fysik. Faktum är att du högst sannolikt lär dig mer om hur din kropp fungerar av sådana saker.

Nu kanske inte alla har samma möjligheter.

Jag förstår att det är en sällsynt ynnest att sitta bakom rattarna på en podd som har nominerats till Guldhjärtat två gånger (2016 och 2017) och alla kanske inte har möjlighet att ”frottera” med delar av världseliten inom olika idrotter heller.

Men vad gäller kunskap så har detta gett mig mer.

PT-utbildningar har visserligen gett mig en del kunskap, såklart, men majoriteten av den input som håller mig igång kommer inte från det. Inte först och främst.

Det kommer från daglig research och praktisk erfarenhet.

Erfarenhet från egen träning men också timmarna på gymmet med klienter med väldigt olika mål. Det är svårt att slå det med en utbildning som är knappt två snabba veckor, om ens det. Det tar tid att lära sig och det måste få göra det.

Betyder det att PT-utbildningar behöver vara dåliga?

Hur PT-utbildningar kan förbättras

Jag tycker inte det är ”OK” någonstans att vem som helst kan starta en PT-utbildning på ett par veckor. Det är en standard som behöver förändras.

Ett stort problem som har bidragit till mycket förvirring för både tränare och klienter är förväntningarna – vad är realistiska förväntningar och vad är inte det?

Utbildningar som lovar mer än vad de kan leverera – inom biomekanik, anatomi och annat – på den korta tid det innebär, kan omöjligen leva upp till förväntningarna. Därför behöver förväntningarna tyglas – redan före utbildningen.

Du missar väl inte nästa avsnitt?

Hur kan förväntningarna tyglas?

Högre kvalitetskrav eller lägre förväntningar.

Jag säger inte att tränarna ska ha lägre förväntningar på utbildningar, utan att det är viktigt att ingen tror att han eller hon blir en expert efter en så kort intensiv utbildning. Den informationen måste fram. Ja, även om det säljer färre kursplatser.

Med situationen vi har idag får man ta det lite för vad det är.

Åtminstone tills branschen skärper sig.

Eller som jag sa i TV4: ”ett certifikat som du får när du har utbildat dig till tränare är som körkort, du blir inte en Formell 1-förare eller rallyproffs bara för att du får ett körkort.” Detta måste alltid framgå och det måste framgå mycket mer explicit. 

Det gör det inte alltid. Och då uppstår diskrepans.

Tränarna förväntar sig att bli närmast fullärda efter några veckor. Och utbildningarna kanske inte alltid förklarar branschens verklighet på ett tydligt sätt. Att en snabb PT-utbildning i princip bara är en introduktion till yrket.

Uppskruvade förväntningar märks inte bara på den nivån.

Den märks också bland klienter när tränare utlovar snabba resultat. Men om resultat går snabbt så är det något som inte stämmer, faktiskt.

Om något verkar vara för bra för att vara sant så är det ofta just det.

Så är det verkligen med det här.

Resultat av seriös kost och träning tar tid, det ska ta tid. Ja, även om du sköter allt perfekt och exemplariskt i det närmaste. Så är det bara och det är oundvikligt.

Det ligger i sakens natur:

Våra kroppar är inte designade för snabba fysiologiska förändringar.

Homeostasen strävar snarare efter att hålla oss viktstabila på det sättet. Det finns en anledning till det och detta kan inte en tränare förändra.

Att påstå att det går ändå är inte bara osant, det är kvacksalveri.

Fler saker som branschen kan förbättra:

  • Höj standarden. Låt inte bara tränare och affärsmän utbilda andra tränare, skapa krav på medicinsk skolad personal som ortopeder, läkare, kiropraktor, dietister och liknande. ”Vem som helst” ska inte kunna undervisa om han eller hon inte är behörig att göra det. Liksom andra utbildningar och yrkeskategorier som handlar om människors hälsa på ett eller ett annat sätt.
  • Låt staten gå in. Ett alternativ är att legitimera titeln och göra den skyddad. Idag är personlig tränare inte en skyddad titel på det sättet. Certifikat utfärdas nu av privata utbildningar som kan startas upp av vem som helst.

Allt du behöver är en nätt summa kosing att betala för någon form av stämpel som osar kvalité. Men du som startar utbildningen har inga krav på dig.

  • Ordentlig kvalitetssäkring. Branschen kan fortfarande rädda sig själv, genom att ställa högre krav på certifiering och kvalitetssäkring av det.
  • Ett alternativ kan vara att alla tränare oavsett utbildning och organisation genomgår nya tester årligen för att verkligen vara säker på att han eller hon är uppdaterad – och då kan licensen förnyas. Det höjer ribban ytterligare.

Så funkar det vissa håll redan, men bara inom enskilda organisationer. Det behövs en branschenhetlig standard utöver det. Alltså något som gäller samtliga aktörer.

Tips till nya personliga tränare

Funderar du på att utbilda dig till personlig tränare?

Hoppa inte på första bästa utbildning. Ja, majoriteten av PT-utbildningar är väldigt korta (några få veckor) och du får betala stora summor för något som du kanske ändå inte känner dig kunnig efter. Det är priset du får betala för det, helt enkelt.

Ta det för vad det är, om du går den vägen.

För även om branschen arbetar för att höja standarden genom att kvalitetssäkra innehållet på utbildningar så tar sådana förändringar lång tid. Så lång tid att du kanske inte vill gå och vänta på det. Då är det extra viktigt att tänka till.

Du kommer inte vara fullärd efter en sådan utbildning.

Faktum är att du aldrig kommer vara det, om du har rätt inställning; inställningen att det alltid kommer finnas mer saker du kan lära dig.

Och det gör det. Det är så du blir en “expert”, egentligen.

En intressant sak som jag tänkte på efter seminariet med Boris Sheiko som jag var på förra månaden hos Seminoff Sport & Rehab och intervjun vi gjorde efteråt.

Boris Sheiko är professor i styrkelyft.

Han är snart 70 år. Och efter förra årets seminarium så blev han introducerad av styrkecoachen Stefan Waltersson för anatomiska skillnader i höftens struktur – och hur detta påverkar din knäböj. Eller snarare hur du utför tekniken i din knäböj.

Alla är inte identiskt skapta anatomiskt.

Därför ska inte alla göra knäböj på samma sätt, för alla har inte samma struktur av benen kring höften. En subtil men viktig skillnad som ändå gör stor skillnad.

Boris Sheiko som ju är professor hade med enkelhet kunnat avfärda detta, om han hade inställningen att han redan vet allt han behöver veta (för han är ju professor). Men han gjorde tvärtom, vilket är imponerande! Varför imponerande?

Därför att han åkte hem, läste på och undersökte ämnet.

Sedan tog han till sig den nya kunskapen. Det hade varit svårt att göra om han hade inställningen att han redan visste allt… Inte sant? Inställningen är viktig.

Var kunskapshungrig! Var ödmjuk!

Och sluta aldrig lära dig mer, för din förmåga att lära dig mer är vad som kommer utveckla dig allra mest i ditt yrke som tränare. Alltid. Du har allt att vinna på det.

Om jag skulle fått göra något annorlunda idag så hade jag inte börjat med två veckors-utbildningar. Jag hade hellre läst till kiropraktor, kinesiolog, naprapat eller kanske till och med läkare – och sedan byggt vidare på det.

Det är inte säkert att den vägen gör dig mer framgångsrik.

Men det ger dig en mer stabil teoretisk grund att stå på, tror jag, och det är viktigt för dig som coach. Jag funderar ofta på att plugga vidare av den anledningen.

Utbildning är också karaktärsdanande, vilket gynnar ditt omdöme.

För dig som vill träna med PT

En tränare som bara rabblar bästa övningar för whatever ska du akta dig för. Om någon inte kan förklara varför saker förhåller sig på ett visst sätt, eller varför du ska träna som han säger, spring bara snabbt därifrån. Varför är det så noga, egentligen?

En bra tränare är inte bara någon som hetsar dig att träna hårt.

En bra personlig tränare som är seriös lär inte bara ut kunskap, utan hjälper dig att öka förståelsen för din kropp. Och det måste inte alltid vara så avancerat.

Snarare är det en bortglömd konstform att göra det svåra enkelt.

Som i enkelt att förstå.

Oavsett måste tränaren vara genuin och på riktigt.

Han eller hon måste inte vara högskoleutbildad, men han eller hon måste bry sig om dina resultat och på riktigt förstå din biomekanik.

Det räcker inte med förklaringar som:

  • Den här övningen bränner bra på magen!
  • Kör detta och du kommer bränna massa fett snabbt!

Säkerhet måste få gå före tempo i framsteg, men det går också hand-i-hand.

Var lyhörd, du också. Och våga ställa krav.

Följ tränaren som du funderar på att anlita på sociala medier, på bloggar eller liknande. Hur resonerar han eller hon? Kan du se jargongen? Är den väl genomtänkt? Eller väldigt generisk? Finns det något som utmärker sig?

Har han eller hon uppnått något?

Med sig själv? Eller åtminstone sina klienter?

Det sistnämnda är långt mycket viktigare än till exempel synliga magrutor. Gör inte misstaget att bara se på tränarens egna resultat. Det är bra marknadsföring.

Men det är inte säkert att din tränare är bättre lämpad för just dig.

Bara för att han eller hon har lågt kroppsfett.

Kom ihåg att detta handlar om dig och din träning! Det är du som ska få ut något av träningen! Och din coach har flera ansvar: att visa dig hur, lära dig resonera kring det, men också entusiasmera och inspirera dig till att ta dig vidare!

En bra tränare är som en extra påläst men engagerad träningskompis.

Får du inte det av din tränare, berätta det och förklara vad du förväntar dig.

Eller välj en annan tränare.

Sammanfattning

Tränarbranschen är vilda västern.

Vem som helst får kalla sig personlig tränare och vem som helst kan utbilda personliga tränare. Det tycker inte jag är riktigt rätt eller riktigt på något sätt.

Men branschen växer snabbt och det gör också marknaden.

Därför är jag ändå hoppfull.

Jag tror att vi kommer se en helt annan standard både på utbildningar och den nivå som tränare arbetar på i framtiden. Det hoppas jag också, för det behövs.

Huruvida staten behöver lägga sig i eller inte är lite oklart.

Kan branschen lösa sina utmaningar själv så kanske det inte behövs, men jag är ändå inte främmande för den tanken. Det hade kanske gjort branschen gott om yrket blev skyddat, så legitimation utfärdas av socialstyrelsen.

Det största hindret, anser jag, är att tränarna inte förstår sitt yrke.

Och både klienterna har orealistiska förväntningar.

Mycket av det kan tillskrivas undermåliga utbildningar, kanske, men det handlar ju också om omdöme. Och vem bär ansvaret för det? Tränaren? Eller utbildaren?

Vi kommer få flera anledningar att återkomma till det längre fram.

Till nästa gång.

Din coach,

– Mathias Zachau

PS – Vill du få fler seriösa kost- och träningstips? Prenumerera på mitt nyhetsbrev, eftersom det är gratis och väldigt mycket på riktigt. Det kan jag garantera.

Redo för en förändring? Fyll intresseanmälan för onlinecoaching och påbörja din resa idag!

Vill du ha en sommar med fokus på dig? Flexibel träning samt somriga recept att njuta av?
Ta en plats till mitt sommarprogram